Vad är lumppapper egentligen, vilket papper passar till blyerts, tusch, olja, akryl, airbrush etc och varför?

Här är en hjälpreda där vi går igenom de vanligaste papperstyperna.

Framställning av papper började i Kina redan i början av vår tideräkning. Papyruspapper användes ännu tidigare i Egypten. Under medeltiden skrev man på preparerad läderhud sk pergament vilket så småningom ersattes av lumppapper.

Grundbegreppen

Lumppapper
Lumppapper består till 100% av bomull som utvinns ur bomullsavfall. Dessa fiber sorteras, skärs, tvättas och bleks . Fibrerena i pappret är långa, böjliga och mycket starka. Pappret är ljusäkta och åldersbeständigt. Det är i allmänhet dyrare än cellulosapapper.

Cellulosapapper
Cellulosapapper (den vanligaste) består av blekt cellulosa där man har avlägsnat komponenter som åldras och som inte kan stå emot kemikalieangrepp. Metoderna att tillverka papper har förbättrats håller numera samma kvalitet som lumpmassa.

Limning
För att förhindra att trycksvärta och vattenfärger tränger igenom pappret och rinner ut (läskpapperseffekten) tillsätter man vissa ämnen ( gelatin mm ) till massan för att försegla porerna.

Gräng
Grängen är den yta som pappersmaskinens filtar lämnar i pappret och kan vara fin, medel eller grov.

Pappersvikt
Vikten på ett papper mäts gram per kvadratmeter och går från 12 gr/m2 för ett japanskt mullbärspapper till 640gr/m2 för kraftigt akvarellpapper.

Ritpapper

Skiss och ritpapper
Skisspapper brukar vara tunnare än ritpapper. De ska båda vara syrafria - vem vet du kanske har gjort ett mästerverk som ska bevaras till eftervärlden. Vikten på skissblocken är 70 -120 g/m2 och på ritblocken 120g och mer. Ytan variera från slät till porös.

Generellt kan sägas att till kolteckning, teckning med färgpennor eller blyerts bör man ha ett poröst papper och till tuschteckning eller airbrush ett slätt limmat papper. Ska man förutom teckningen måla med vattenbaserade färger (akvarell, gouache, tuschlavering eller akryl ) bör man ha ett tjockare papper som inte sväller så mycket av fukten. För att förhindra att tuschpennor och kalligrafipennor blöder är det bra att pappret inte är för sugande. Men inga regler utan undantag. Det viktiga är att man hittar ett papper som passar det uttryck man eftersöker.

Transparent ritpapper
Är mer eller mindre genomskinliga med matt yta. Den matta ytan gör att blyerts fäster bra. Används vid arkitekt- och kopieringsarbeten. Vikt ca 70 gr. Kan vara gjord av plast eller av starkt limmad cellulosa. Den sistnämda förändras av fukt och passar inte för tusch.

Färgade papper

Kan användas till allt: pastell, blyerts, kol, tusch, collage, blandtekniker mm. Finns i alla möjliga tjocklekar, strukturer, och grad av limning. Om du vill ha ett beständigt papper fråga om det är ljusäkta (så att färgerna inte bleks) och syrafritt (så att pappret inte blir skört eller gult när det åldras). Om du ska klistra papper (decoupage) är det bra med tunnt papper.

Målningspapper

Akvarellpapper
Akvarellpapper av bästa kvalitet innehåller 100% lump. Det är starkt och har en typisk akvarellpapper "känsla". De finns i varierande gräng: grov, kallpressad, varmpressad. Pappret limmas med gelatinlim och lufttorkas sedan, för att färgen ska behålla sin lyskraft  även om pappret skrapas och raderas. Den naturliga vitheten och renheten i pappermasssan gör att pappret kan lagras länge. Akvarellpapper finns som lösa ark, block limmade på fyra sidor, block limmat på en sida och rulle, vikt 185g - 640gr.

Oljemålningspapper och akrylmålningspapper
Ska vara isolerad eller limmad för att förhindra att oljan sugs in i pappret. Det bör vara kraftigt så att det inte böjs när det blir fuktigt av akrylfärger (alternativt uppspännt ). Det ska även vara syrafritt och en struktur som lämpar sig för olje- och akrylmålning.

Kartong

Kartong till inramning
bör vara ljusbeständig dvs syrafri och ljusäkta. Det ska vara tjock - minst 1 mm men gärna mer - för att ge den karakteristiska sneda kanten. Pappret består ofta av flera skikt som laminerats till en tjock kartong. Färgad paspartoutkartong har ofta en vit kärna med ett färgat ytlager på framsidan. Vid inramning med sådan kartong blir snedkanter vita. Andra kartonger med samma färg på ytskikt och kärna snittytan naturligtvis samma färg som på fram och baksida.

Silkboard
En bra men ofta dyr arkivbeständig kartong är syrafri rakt igenom. Billig passepartoutkartong har en kärna som gulnar med tiden. På denna kärna är mer eller mindre ljusbeständiga ytskikt limmade. En sådan kartong tex silkboard eller foamboard är ett prisvärt alternativ för mindre permanenta arbeten ( t ex. montage av tillfälliga presentationer).

Foamboard skiljer sig från vanlig kartong. Den har en kärna av cellplast istället för en papper. På cellplasten är släta limmade papper laminserade. Detta gör att den mycket lätt men ända stadig. Den lätt att skära, limma och bygga med.

Papper och film till Bläckstråleskrivare och laserskrivare.

Det som skiljer bäckstråleskrivare från laserskrivare från varandra är:
Laserskrivare: använder värme för att fästa färgtonerpulver. Laserskrivare är ekonomiska och är inte så känsliga för olika papperskvaliteter, bara de inte blir för tjocka. Plastfilmer till laserskrivare ska vara värmebeständiga. Det kan få förödande resultat om man använder en film för bläckstråleskrivare - filmen kan smälta fast på de varma valsarna inuti laserskrivaren.

Bläckstråleskrivare: Använder vattenbaserat bläck som sprutas ut som mikroskopiska droppar på pappret. Pappret måste vara exakt limmat så att dropparna inte flyter ut för mycket vilket resulterar i en suddig bild. Genomskinlig film för bläckstråleskrivare är preparerat med en gelatinyta där bläckdropparna fäster. Obs! Samma film kan inte användas till laserskrivare.

Tryckpapper

Beroende på vilken tryckteknik man använder väljer man sitt tryckpapper. Generellt kan man säga att papper för tryck ska vara släta eftersom trycket inte så lätt går ner i grängens fördjupningar. Porösa papper tar upp mer färg och ger en matt yta medan hårt limmade och glättade papper tar lite färg, torkar långsammare och ger en glansigare yta.

Screentryckpapper
Alla relativt släta papper passar

Koppartryckspapper eller djuptryckspapper
bör vara poröst och olimmat Rosapina tryckpapper fungerar bra.

Högtryckspapper
Alla relativt släta papper kan användas till screentryck.

Litografipapper
Bör vara helt slätt

Övriga papper

Kalligrafipapper
Kalligrafiblock består av syrafria och relativt tunna papper (ca 90 gr) i olika kulörer. Dessa block vänder sig till de som använder grafitpennor eller tusch.

Läskpapper
Läskpapper med utmärkt uppsugningsförmåga. Används till herbarium, bokbinderi, frimärkssamlingar, vid akvarellmåleri mm för att suga upp fukt. Vikt ca 250 g/m2.

Till papper i nätutiken